Engla är död, det käns otroligt sorgligt och ett tomrum fyller mig. Ännu ett barn som svikits av vuxenvärlden, en otroligt sjuk människa har tagit Engla från denna värld.Trots att dagar har gått utan livstecken så har jag ändå hoppats och kanske till och med trott att hon skulle hittas vid liv. Denna sjuka människa tog en annan människas liv Pernilla i Falund 2000, hur kan någon leva med sig själv i nästan åtta år och hur har inte de anhöriga svävat i ovisshet i alla år. Hur ska man kunna rusta ett barn inför denna värld vi lever i hur förbereder man någon för denna grymhet som faktiskt finns. Det är dax att sluta blunda och se saningen som den är.... SNÄLLA ni som har barn, arbetar med barn eller på något annat sätt umgås med barn, och läser detta. Prata med dem, försök förklara och svara på deras frågor om det tragiska som hänt, barn förstår många gånger mer än vad vuxna tror. Respektera dem och lyssna... Englas öde berör mig djupt...

SUCK SUCK... måste börja sortera och städa på mitt "pysselbord", har investerat in nya förvarings burkar och lådor på Ikea i dag...