Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur.

Denna "braiga" text av L. Winnerbäck kan känneteckna  hur mitt liv har kännts den senaste tiden... Idag har jag inte kännt så här figuren liksom försvann, det har varit en tuff dag... ambitionsnivån och insperationen ligger liksom nere...

Jag känner en person som har svårt att bestämma sig! När jag talade om att jag bokat in ett träningspass för mage och rygg när vi ska på spa så var kommentaren, kan du inte slappna av och ta det lungt någon gång. Eller när jag sa att imorgon ska jag gå på gymet så fick jag höra: "Hur går det med långpromenaderna då? Jag tror att en promenad är bättre än ett gympass". Men jag har listat ut varför det låter så här. När jag går får Oboy motion, när jag tränar på gym så får inte Oboy motion(går med honom ändå men inte lika långt). När jag inte tränar och rör på mig så är inte det bra, men när jag tränar så är inte det heller bra... Snacka om att ha problem med att bestäma sig. Som tur är så har denna person glimten i ögat när han gnäller, men lite allvar ligger det i gnället det är jag säker på...

Trots att jag tränar en del så går jag inte ner ett gram... Äter tokfel... Viktväktarna känns inte motiverande längre... Varför???